karolinap

Ett ögonblick. Som jag verkligen minns. Var faktiskt i skolan, för något år sen. Jag och Johanna var påväg över skolgården. Bort från matsalen. Så smsade du mig. "Ser dig". Började självklart kolla mig omkring och i musiksalen över matsalen satt du, i ett fönster och bara såg på mig. Det är verkligen ett ögonblick jag minns, kommer fortfarande ihåg det. All snö som låg utanför, hur jag vände mig om flera gånger bara för att se om du fortfarande kollade på mig. Och du kollade, enda tills jag gick in genom entrén. Kommer aldrig glömma det, så fort någon ropar på mig där och jag vänder mig, då minns jag alltid det ögonblicket. Hur du bara satt och kollade efter mig. Alltid kommer jag minnas det, alltid.