-22.18
Då har det varit begravning idag, för min mosters man som jag bott granne med under hela mitt liv. Usch va hemskt det var. Började gråta nästan direkt. Mascaran bara rann och allt. Åh, men vad hade man väntat sig? Inga torra ögon. Verkligen inte. När min moster sen gick fram för att ta avsked blev det för mycket, då rann verkligen tårarna. Vågade inte tända ljus eftersom jag var rädd att rasa allting, vore lite typiskt mig.. Men hade i vilket fall blomman med mig, gul ros blev det som står för förhoppningar. Jag önskar du får det bra Lasse, vart du än hamnar. Du är värd det bästa. Efteråt var alla nere och åt smörgåstårta. Till på köpet har det ju gått illa för kusin med. Stackarn. Allt går bara nerför för våran släkt. Det är läskigt, men får väl hoppas att det går bättre nu.
